Mina inlärningssvårigheter med bakrund & framtid

Tänkte ägna detta inlägg till ämnet inlärningssvårigheter. Jag fick i början av maj efter många tester reda på att jag har och alltid har haft inlärningssvårigheter. För mej var det en stor befrielse, men också en besvikelse på alla lärare runt omkring mej som under alla år har försökt pressa mej ytterligare för att dom inte tyckt att ja försökt tillräckligt. Hur kunde dom missa? Hur kunde dom inte fatta? Men dom är ju inte mer än människor dom heller. Så man kan ju inte klandra dom helt. Men klart man blir besviken. Samtidigt var det bara så otroligt skönt att få veta att man inte va trög, att man inte va dum i huvudet att det faktiskt fans en anledning. Alla gånger jag inte fattat vad folk snackat om, alla gånger ja har fått fråga en gång "för mycket" om hur man nu skulle göra.

Mina svårigheter :

•  koncentrationen är svår och ja blir lätt störd av små ljud. och saker som att alla andra jobbar och fattar jätte snabbt men inte jag. Men det har nog mest med mitt självförtroende att göra skulle jag tro.
• Läsförståelse, jag slutar fatta vad jag läser efter ett tag och tvingas läsa det om och om igen om ja inte koncentrerar mej ordentligt.
•  Svårigheter med att förstå ord och att stava.
• Sen sa dom att jag hade svårt att uttrycka mej, men jag tycker själv att jag uttrycker mej tydligt och bra speciellt i text. Så det är nog lite både och.
• Sen har jag lite svårt att komma ihåg saker, komma ihåg saker jag läst eller saker någon har sagt. Men om jag ser det tex som i en film så går det lättare. Ja förstår så mycket lättare en film än en bok även om dom handlar om samma sak. Men att hänga med på långa genomgångar går inte alls bra då är det samma sak som med läsandet då slutar jag fatta vad folk säger om det inte är så att jag är riktigt intresserad av vad dom snackar om.
• Sen är mitt arbetstempo väldigt trögt. Ja gör allting långsammare än andra. och speciellt under press och stress då går det ännu trögare. Ja har en tendens att låsa mej totalt under stress. Som i 5 an så skulle alla klara 100 tal i gånger tabellen på 10 min, ja klarade som högst 20 kanske. Det gick bara inte, men när vi hade samma i hemläxa klarade jag allt och fick alla rätt.

Och nu tror säker många att ja vem är inte det och vem tycker inte det är jobbigt att läsa eller hänga med på genomgångar osv. Men skillnaden är att de flesta ändå klarar sej, de förstår ändå vad som sägs och även om inte kan de flesta läsa sej till vad de missat snabbt.

     Men det är ju även skit och helvete att ha det. Att det gått så långt innan jag fick svaret och att min ork och mitt självförtroende svikit mej totalt. För orken att kämpa höll på ta slut helt här precis innan jag fick veta det. Som tur va drog alla runt omkring mej upp mej. Verkligen alla. Mamma skickade mejl till skolan om detta och de bra lärarna tog stort avstånd från all press de gav mej och jag fick bara göra det viktigaste för att få G i de ämnena, medans de dåliga lärarna fortsatte att pressa och tjata. Som tur va klarade jag det hyfsat bra ändå. Både min mamma och min pappa stöttade mej i läxor och uppgifter och innan skolan slutade hade jag klarat G i alla ämnen utom matte. Även matten löste sej och jag läser nu upp det jag hade kvar av kursen så jag slapp i alla fall läsa om allt.
      Nu är det höst och fösta terminen i andra ring. Nått som jag tycker är väldigt jobbigt är att min ork är slut och att det blev draget så långt att jag nu blivit tvungen att dra ner på ämnena. Jag kommer alltså inte gå ut gymnasiet med dom poängen man ska ha för att få ett samlat gymnasiebetyg. Men det är ett val jag själv tagit utifrån min prestationsnivå just nu. Även om det är skit så är det de bästa att göra för mej just nu. För jag kunde välja på olika förslag om vad jag kunde göra för att gå ut gymnasiet med ett samlat betyg. Ja kunde till exempel få gå ett år extra för att jämna ut det hela. Ja kunde oxå få gå som vanligt som alla andra men med extra stöd i ämnena. Men efter att ha tänkt och känt efter valde jag att läsa de ämnena jag kände att jag orkade och tyckte var roliga i tre år och sen om jag ville plugga mer efter gymnasiet är ja tvungen att läsa upp dom först.
      Men även om jag fått reda på det. Även om jag pratat med skolan och anpassat min studiegång så är det fortfarande jobbigt att förstå, jobbigt att behöva "skylla" på det och jobbigt att ha det. Det känns så klart inte omöjligt längre som det gjorde ett tag. Ja känner att jag orkar med skolan och att jag hänger med ändå.


Men något som är viktigt om man har inlärningssvårigheter är att man ser dom som dom är och försöker acceptera att så är det och det inte är nåt fel eller konstigt med det. Det ända är att man måste lära sej på andra sätt än vad de flesta andra gör. Ett tips till folk som är misstänksamma på sej själva eller nån annan är att prata med nån om det. Oftast ska man lita på magkänslan och inte ge sej. Bättre att få veta att man inte har det än att man kämpar med massor i onördan. Sen är det klart att inte det inte är så lätt alltid att se.